Ja, inte är det trädgården som utvecklas

Av växtinköpen här förleden är det bara myskmadrorna som kommit i jorden, ity Lillebrodern är inne i en mindre angenäm utvecklingsperiod och håller på att ta knäcken på oss. Nå ja, allting har sin tid. Växterna klarar sig nog ett tag till i sina krukor. Där hade de ju stått om de varit kvar på Bäsna trädgård. Häckdiket är i alla fall utgrävt och delvis fyllt med jord. För tillfället är det lite att ordna med Storebrors födelsedag, men till helgen ska vi göra ett försök att få åtminstone syrenerna i jorden.

Jag har planterat ut frösådda muskatellsalvia (Salvia sclarea), stenfjärva (Mertensia pterocarpa) och en blekgul fältvädd (Scabiosa columbaria ssp ochroleuca) i rabatten på baksidan.

Min egenhändigt sådda rosenpion (Paeonia veitchii var woodwardii) sköter sig rätt bra. Den håller blommorna förhållandevis högt, tycker jag. Den blekrosa rosenpionen, som stod i kruka över vintern, sköt fint i våras men har nu dött :( Jag har i alla fall en fröplanta av den.



Rosenpioner är trevliga, eftersom de är så lätta att så, och blommar relativt snabbt. I kallbänken har jag ytteligare fyra plantor på gång. Dels fröplantan av den blekblekrosa, som i sin tur hade en vit mamma. Dels två plantor från fröer av en planta från Kew Garden. Jag har sett bild på den, och den var underbar. Slutligen ytterligare en vanlig rosenpion från okänd mamma. Samtliga fröer från STA. Jag har också två små fröplantor av sibirisk pion (Paeonia anomala), som är rätt lika rosenpioner, två plantor korallpion (Paeonia mascula) och fyra pyttesmå amerikanska hybrid-fröplantor.